Jen fick mig att tänka till i helgen... Jag brann för det ryska språket förut - det var min passion.. Vart har den passionen försvunnit? Eller har jag bara lagt den åt sidan för att jag var tvungen? Kan man bara lägga sin passion åt sidan sådär och sen bara ta itu med den igen? Hur fungerar det? Många frågor lite svar..
Jag har i varje fall konstaterat att jag saknar ryskan och Ryssland. Kanske jag åker dit när jag har studerat klart. Vem vet.
Men jag får väl ta till Dima's ord: Я знаю точно – невозможное возможно [Ya znayu tochno nevozmozhnoe vozmozhno] vilket betyder typ att jag är säker på att det omöjliga är möjligt. Jag bjuder på sången tillika!
Я знаю точно – невозможное возможно
Сойти с ума, влюбиться так неосторожно
Найти тебя, не отпускать ни днем ни ночью
Все невозможное – возможно, знаю точно!
Kanske jag någon gång kommer att förverkliga min dröm, som jag inte kom ihåg att fanns; att kunna prata ryska flytande! Säger det samma igen: "den som lever han ser".
det är så synd då du inte kan läsa ryska där... och nätstudier är alltid nätstudier om du frågar mig :( men kanske du kan åka till ryssland snart igen... vem vet?
SvaraRaderaMm..de synd! Men ska gräva fram mina gamla böcker å papper å repetera lite! Och vem vet - kanske jag hamnar i Ryssland fortare än jag anar! ;)
SvaraRadera