onsdag 13 oktober 2010

Sorg

Varför går tiden alltid så snabbt då man har roligt? Visst är det ju så att man alltid skulle vilja vara en dag längre än beräknat var man än stannar... I varjefall när det är frågan om en sådan här kort visit!! Men,men...det blir längre sen nästa gång - då är det jullov!

Jag sov bort halva tisdagen kan jag ju erkänna...jag hade inte lust till någonting! Jag vet nog varför jag var så hängig..kanske lite nervös också, vem vet. För jag hade nämligen en liten träff inbokad senare på eftermiddagen. Men den träffen behövdes för att jag skall kunna gå vidare. Visst, det är hemskt att minnas..men man kan ju inte vara utan att minnas heller. Sörja måste man få göra och som M sade så sörjer vi alla olika, olika sätt och olika länge.. Det känns ändå relativt bra nu. Jag har accepterat att vissa frågor får jag aldrig svar på mera, men jag har bestämt mig att acceptera att det måste jag leva med. Man kan ju tänka tillbaks på det fina istället. Dessutom sade Linda en bra sak som fick mig att tänka om: "vi blir inte helgon fast vi försvinner från jorden".. Men visst är jag ännu ledsen ibland..men det har jag rätt till.. Igår var ingen bra dag kan jag berätta..ingen bra natt heller - sov jättedåligt för en massa tankar snurrade i huvudet.."tänk om..."- tankarna... Skall nog släppa dem så småningom..

Senare på kvällen var jag till grannas och hjälpte till lite och bara hängde! :) Det blir nog bra bara det blir färdigt! ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar